Roberto Cavalli på H&M

Klockan halv tio smet jag iväg från kontoret. Utsänd på ett uppdrag av min kära flickvän. “Köp den där trenchcoaten och den svarta skjortan med det där flugliknande vid kragen”. Visst. Jag ställde mig i kö utanför h&m tillsammans med ett hundratal andra, mestadels unga tjejer. Jag stod så långt bak att jag inte såg att de hade satt upp ett kravallstaket. Tillslut kom det två vakter och öppnade små grindar i staket. Folket tryckte på, folk vrålade och trängde sig. De som inte blev genomsläppta i första rundan skrek med gråten i rösten “det kommer ju ta slut!”, “vi kommer inte få något!”. När jag tillslut kom in var alla tjejplagg slut. Jag lovar där var inte kvar ett enda. Folk sprang omkring i cirklar med i snitt fem-sex plagg över ena armen. Alla med något maniskt i blicken. En kille från “Höllviken, eller ja jag bor i Falsterbo rättare sagt” blev intervjuad av någon tidning. Han kan väl ha varit i 18 års åldern och berättade att Roberto Cavalli “verkligen är en av hans favoritdesigners”.

Jag tittade lite snabbt över det som var kvar av herrkollektionen och tja... gillar man zigenarstuket så hade man säkert kunnat köpa en helt ny garderob där.

// Julius