Fotbollsgalan

Magnus Uggla skrev för länge sedan en låt som heter Jag mår illa och just den låten tycker jag kan summera hela fotbollsgalan. När The Ark äntrar scenen är det åter igen en Uggla rad från samma låt som beskriver vad jag känner ” då går min gräns för vad jag pallar, då lägger jag en pizza och går ut”

För ingen levande människa kan tycka att det man bevittnade igår var underhållning, lama skämt, Alsings väktar skägg, Jöback/Wahlgren som sjunger playback, Uggla och en äcklig hejarklack som klappar på givna signaler a la Nordkorea. Om artisterna som uppträdde på galan igår fortfarande räknas som svensk elit blir jag fan rädd. Sätt in Mora träsk eller Björn Rosenström istället för då tar ju publiken det hela för vad det verkligen är, ett jävla skämt.
Sen har vi det övertydliga Fjäsket för Marta, hon som var så bortglömd förra året. Hon är en mycket duktig damfotbollsspelare, mer än så kan jag inte skriva för att undvika för vilda diskussioner med min sambo ikväll, men ett nytt lånat uttryck tycker jag summerar det mesta ”Att se på damfotboll är som att se på V75 fast med kossor som springer” tack Gert Fylking för den.

Nu fanns där förvisso ett par höjdpunkter under kvällen som gick även fast dessa var lätträknade.
Zlatan x 2, hans kommentar till Persbrandt ”det finns plats” är grym.
Försöket till att hylla 1958 laget var en bra tanke men klent genomförd.
Jessica Almenäs ben.

”då går min gräns för vad jag pallar,då vänder sig min mage ut och in”

//Brutus

Sydsvenskan