Elitserien? Den lär få vänta.

Malmö Redhawks, och våra, drömmar om ett avancemang till Elitserien lär få vänta. Det är åtminstone så det känns dagen efter ännu ett förlorat Skånederby. Naturligtvis är en kvalserie just precis en kvalserie och i en sån kan precis vad som helst hända. Det är faktum. Större under än att Redhawks skulle spela sig upp i Elitserien har absolut inträffat. Men en dag som denna känns det just som ett under.

Jag lämnar Isstadion med spänningshuvudvärk. En migränliknande åkomma. Och detta pga att jag suttit och spännt mig i 64 minuter och 41 sekunder. Utan att få chansen att slappna av en enda gång. Jobbigt! Men Malmös spel tillåter ingen avslappning. Vi sitter med hjärtat i halsgropen hela tiden. Tryggheten saknas. Laget spelar på chans och man gör det dessutom jäkligt slarvigt.

- - -

Många var ilskna på domaren efter matchen och jag kan hålla med till viss del. Han hade en period där det verkade som han tog på sig de strängaste magisterbågarna han kunde hitta och visade ut Malmöbackar på löpande band. Men vissa saker går inte att blunda för. Eller vad säger du Johan Björk?
Dessutom hamnar en sämre spelare ofta i en situation där han blir tvungen att ta en utvisning än en bra spelare. Det är fakta.

- - -

Bobo o Torgny; det skulle vara extremt intressant att få en redogörelse för varför ni matchar laget som ni gör. Först hämtas Antti Bruun hit som en förstärkning (Torgnys ord). Sen får han inte ens spela i ett derby till förmån för två ärkesopor som Byström och framförallt Öberg. Att se dessa två kampera ihop i ett backpar får mig att tappa allt hopp. Vid upprepade tillfällen hugger båda två, samtidigt, på puckhållaren istället för att en stöter och en täcker upp. En sån sak tillhör inte ens ishockeyns ABC, det är simplare än så.

- - -

Sydsvenskans Kent Jönsson pekar för en gång skull på en vettig punkt i sin sågning av lagets chanser; avsaknaden av ledarskap. Jag tycker visserligen att Mikael Wahlberg gör en helt ok insats igår men någon ledare på isen är han inte. Han kan snacka med domaren hur mycket han vill. Det leder inte hans styrkor framåt. Han måste visa attityd. Peppa sina lagkamrater. Offra sig. Föregå med gott exempel. Jag tycker inte han infriar tillräckligt många av de nämnda punkterna. Han ser mest butter ut.

- - -

Till sist ett par rader om de båda klackarna. Malmös känns grymt tam. Det är som om man gett upp på förhand. Rögles klack kan inte överröstas med hjälp av en trumma. Visa lite vilja. Lite aggressivitet. Det kan också tända och hjälpa laget. Rögles dito; AIA, är som vanligt röststarka men grymt okreativa. Sångtextera får Black Army på 80-talet att framstå som stilister. Och en sak till; om jag hade vägt 200 kg. Haft bilringar stora som traktordäck och bristningar över hela kroppen hade jag inte ens visat mig på en strand. Är man från Ängelholm och stämmer in på den beskrivningen står man tydligen mer än gärna i bar överkropp i en ishall. Men tack för det, du och din kompis som till råga på allt hade hår på ryggen gav mig i alla fall kvällens enda anledning att skratta.

// Julius