Trelleborgs FF – Malmö FF

Man vet att tiderna har förändrats när man efter 4 matcher med 4 oavgjorda utgångar försöker se något positivt. Eller också är det så att jag inte orkar vara arg längre. Fick frågan direkt i morse “vad är det som händer med Malmö FF?”. Den frågvise förväntade sig naturligtvis en fradgefylld känsloyttring, snyggt avrundad med en lista på huvuden som borde ha rullat för länge sen. Han fick en utläggning om hur laget äntligen börjar se ut som ett lag och en lista på hur många unga och egna spelare vi avslutade matchen med.

Många tycker nog att detta är ett sundhetstecken hos mig. Själv mår jag illa av inställningen. Jag vill inte se några mellanår i mitt Malmö FF. Visst ska spela in ungdomar men aldrig på bekostnad av resultatet. Är de tillräckligt bra slår de sig in ändå! 4 matcher och 3 mål är egentligen fruktansvärt uselt och det finns ingen som helst godtagbar förklaring till detta. Ändå kan jag inte förmå mig att bli upprörd. Och just detta gör mig jävligt förbannad. Ni hundar till representanter för Sveriges finaste fotbollsförening har i tre år sakta med säkert malt ner mig känslomässigt. Jag är som en jailbitch som till en början gråter och skriker medan han blir våldtagen. Men tillåts tortyren pågå tillräckligt länge finns det ingenting kvar. Inga känslor. Ingen sorg och ingen glädje. Bara tomhet.

Jag skriver detta till er med min vattentäta laptop. Direkt ifrån duschen. Här sitter jag på huk och låter vattnet strila över min kropp. Timme efter timme. Men jag blir aldrig ren. Aldrig ren från den skit ni åsamkat mig.

Skärp er! Gör ert jävla jobb! Varje match = 3 poäng!

// Julius

Inga kommentarer: